Då berättar Saga att hon fått gå in till Julia vid frukosten idag eftersom hon var så ledsen. "Hon ville ha dig, mamma men jag tröstade henne"
Då slår det mig. En sak som vi aldrig har gjort vid lämning är att stå i ett fönster och vinka eftersom det har funkat bäst att lämna dem inne på avdelningen. Idag lämnade vi som vanligt Saga först och sedan Julia. Eftersom vi ätit hemma skulle hon sätta sig i rummet bredvid med en bok medan de andra åt frukost. Helt mot våra vanor bestämmer vi att hon ska vinka i fönstret när jag går till tåget. Just för att det är mot våra vanor så försvinner det ur min skalle innan jag fått av mig de blå skoskydden och jag går med raska steg förbi fönstret!
Förlåt Julia, vilken usel mamma du har som glömmer en sådan viktig sak!
Jag har helt ärligt haft ont i magen av detta nu i eftermiddag!
1 kommentar:
Stackars lilla Julia, man får ju nästan en tår i ögat.
Tur att hon har Saga till tröst när det behövs.
Skicka en kommentar