På utvecklingssamtalet på tjejernas förskola igår fick jag höra att Saga och Julia verkar ha blivit mer beroende av varandra än tidigare. Vi har inte fått några indikationer på att det varit så tidigare, men nu har pedagogerna på avdelningen reagerat över att Julia ofta väntar på att höra vad Saga ska leka med innan hon själv gör sitt val. Ibland är det tvärtom Saga som går efter vad Julia vill göra, men det är oftast Julia som är lite "försiktig" av sig och kommer lite i skymundan eller vad man ska säga. Julia är också oftast den som får ge sig när de är oense om något.
De vill att vi ska fundera över om vi kan tänka oss att dela på dem till höstterminen. Då kommer alla -05:or som numera går i samma grupp att delas i två grupper. Det kommer alltså inte bli så att en av dem rycks upp ur nuvarande grupp för att hamna med helt nya barn, hade det varit så hade jag vägrat! Nu känner jag mig ganska positiv till en delning, jag tror det skulle vara bra för dem. Att de får en chans att utveckas till sin egen individ med egna "fröknar" och kompisar.
Delar vi på dem kommer de att äta och ha fri lek på sin egen avdelning, men ha promenader, utevistelse och andra aktiviteter tillsammans, så de kommer ju ha chans att träffas och leka under dagen.
Jaja, det tål att tänkas på!
De fick en del beröm av fröken B på samtalet också :-)
Hon tycker att de är så positiva och entusiastiska jämt och är med på alla aktiviteter de ska göra. De älskar samlingarna och att sjunga och ha skapande. De lär sig sånger snabbt och pratar jättebra. Jag fick se ett par riktigt härliga teckningar de ritat nyligen. Saga hade ritat en "grävskopa med krullhår" och Julia "mamma när hon ligger ner på sidan" :-)
Sen har de ju märkt av Sagas humör, hon kan bli riktigt arg! Det har visst hänt att hon har fått gå ut från samlingar när hon blivit förbannad för att inte ha fått göra något först. Sen kan hon bli riktigt elak och säga saker som att "du är ful" eller "du är äcklig" till barn och även personalen.(en vikarie) De hade visst till och med haft kontakt med sin specialpedagog för att få tips på hur de ska hantera det... Detta blir man ju ledsen av att höra, men jag är ju inte förvånad eftersom hon blir helt blockerad och okontaktbar när hon blir sådär arg! Det är svårt att hantera, men oftast är det bara att vänta ut henne för efteråt blir hon väldigt ledsen och slutkörd... Som tur är så är det inte så ofta det går så långt!
Nej, detta blev långt... Nu måste jag gå ut en liten kissrunda med Smilla, sen krypa ner i sängen. Saga lär väl väcka mig tidigt imorgon, min morgonpigga unge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar