Vardagsdramatik

För några dagar sedan (är så veckovill, så jag vet inte ens vilken dag det är) så var vi inne på stan och handlade. Jag och barnen släppte av Hasse på bygget och åkte till klubbis där vi bor för att lasta ur det vi handlat. Jag släpper ur barnen, lägger ifrån mig nycklarna till dörren av "smäll-igen-typ" och går ut i bilen för att hämta in det sista. Nu kan ni gissa vad som kommer hända va...? Jo, jag och Julia är vid bilen när Saga smäller igen dörren! Nu kom ett antal väl valda ord ur min mun, inte helt barntillåtna, men vaddå? Jag försökte få Saga att låsa upp dörren inifrån, vilket inte lyckades. Vad göra? Lite smått panik! Det tar 6-7 minuter att gå till bygget, men jag kan ju inte lämna Saga där ensam! Säger åt Julia att vänta vid dörren och springer till närmsta grannen, 50 meter bort och hoppas att de är hemma. Tack och lov så öppnar de direkt och jag frågar lite snällt om det finns fler nycklar till klubbis? Frun i huset tar genast telefonen och börjar ringa runt. När mannen hör att en treåring låst in sig så far han ut i skjorta och kalsonger med hammare och stämjärn i högsta hugg! Ropar åt sin son som precis kommer på motorcykel att åka och hämta kofoten och han fräser iväg. Sen springer han över till klubbis och lyckas fort bryta sig in i dörren och Saga är befriad! Jag trodde hon skulle ha panik där inne även om det bara tog tio minuter att få ut henne, men hon var så lugn så! Frågade bara lite förvånat: Vem var det? Vad hette han? Julias kommentar efter dramatiken var bara: Mamma, han hade inga byxor på sig!